torsdag 27 januari 2011

Infektion, inflammation, cirkulation

Infektion
Enligt Ericson, E., Ericson, T. (2009) är en infektion ett sjukligt tillstånd i kroppen som orsakas av mikroorganismer som tillexempel bakterier, virus eller svampar. De tränger in i kroppens yttre ospecifika försvar (medfödda) vilket leder till en förökning av mikroorganismer i vävnaden samt ett immunologiskt svar från kroppen genom de inre ospecifika försvaret. Vid alla infektioner finns det minst två faktorer av betydelse, dels de angripande mikrobernas aggressivitet (virulens) och dels den angripna värdorganismens motståndskraft. Symptomen för en infektion kan variera beroende på vilken organism som attackerat kroppen.

När smittämnet väl är i kroppen börjar det att föröka sig. Det är detta som brukar kallas för inkubationstid. Gillå, U. (2005) menar att inkubationstid är den tid som går från smittotillfället till dess att sjukdomen bryter ut. Det är med andra ord den tid under vilken mikroorganismerna förbereder sitt angrepp genom att föröka sig. För virus är den varierar inkubationstiden från dagar till veckor. Under denna tid märker den som blivit smittad inte några symtom på infektion, men kan smitta andra människor.

Fortsättningsvis skriver Ericson, E., et al, (2009) att det först är när smittämnena sprids och då orsakar skada på närliggande vävnader. I samband med det upplevs symtom på att man har en infektion. Tidiga symtom på en infektion är allmänna och innefattar huvudvärk, feber och sjukdomskänsla. Allt eftersom infektionen utvecklas innefattar även symtom som smärta, svullnad och obehag där infektionen har sitt fäste.
Infektion på olika sätt
Infektion kan uppträda på olika sätt. Akut infektion utvecklas snabbt och har vanligtvis ett lika snabbt upphörande. Däremot om den akuta infektionen samtidigt är mycket kraftig som exempelvis vid sepsis (se nedan) kan förloppet bli förödande om inte åtgärder snabbt vidtas förklarar Grålund, B(2009-2010). Karolinska institutet förklarar skillnaden mellan akut- och kronisk infektion utvecklas sakta och är aktiv under en längre period. Exempel på kronisk infektion är tuberkulos och syfilis. Om en akut infektion inte diagnostiseras och behandlas rätt kan den utvecklas till en kronisk infektion. Sekundär infektion utvecklas som en komplikation av en ursprunglig infektion, alltså en ny infektion i en redan infekterad vävnad. Orsakas ofta av en annan organism än den primära infektionen står det på Fass hemsida, (www.fass.se). Lokal infektion finns på ett specifikt ställe på kroppen menar Gillå, U. (2005). Exempel på lokal infektion är ögoninfektion. Systemiska infektioner är ytterligare ett begrepp, och denna infektions typ ses i blodet och återfinns därmed i hela kroppen. Ett exempel på en systemisk infektion är mässling.
Infektion och kroppens försvar
Ericson, E., et al. (2009) förklarar att de celler som har förmåga att ”äta upp” de infekterade cellerna kallas fagocyter och är ett slags vita blodkroppar. Fagocyts är en av kroppens försvarsmekanismer. Sand, O., Sjaastad, Öystein, V., Haug, E., Bjålie, J., G. (2007) redogör för vad som sker om bakterie kommit in i kroppen, exempelvis via ett öppet sår och en infektion uppstår. Det som kan ske då är att en inflammation bildas. Vad som händer vid en inflammation är att direkt när de främmande organismerna upptäcks i kroppen så attackeras de av så kallade makrofager. Dessa makrofager är under normala förhållanden ganska stillsamma, men vid en infektion bildas cytokiner (kemiska protein-budbärare). Cytokinernas uppgift är bland annat att stimulera makrofagernas rörelse så de kan attackera de främmande organismerna. Man kan dock inte säga att dessa är ett effektivt försvar då de endast försvarar under första timmen.

Vid en inflammation frisätts histaminer som vidgar kroppens arterioler i den inflammerade vävnaden. Det är även dessa som är huvudansvarig för de vanligaste symptomen. Frisättningen leder till ökat blodflöde, vilket förklarar flertalet av de karakteristiska tecknen för en inflammation, däribland rodnad och värme. Fortsättningsvis vidgas endotelcellerna i kapillärerna vilket leder till att mer plasmaproteiner läcker ut i vävnadsvätskan. Detta är dock enbart positivt då flera av dessa har stor betydelse för försvaret då det ger ett ökat tryck i vävnaden. Detta leder till att svullnad uppstår.

Tack vare att det sker en ökad genomblödning och därmed genomsläpplighet i kapillärerna anländer efter ungefär en timme vita blodkroppar till den infekterade vävnaden. På så vis kan en effektiv bekämpning av de främmande organismerna påbörjas.

Ett par timmar efter det första angreppet så ökar mängden vita blodkroppar i blodet med upp till 4- 5 gånger så mycket som det normala. Detta beror på att de tidigare nämnda cytokinerna transporteras med blodet till benmärgen där de i sin tur bidrar till frisläppandet av de vita blodkropparna. Förutom detta så stimulerar de även nybildandet av vita blodkroppar.
Dessa vita blodkroppar kommer senare att stå för det huvudsakliga bekämpningsarbetet, via makrofager som ”käkar upp” de främmande organismerna, alltså är det makrofagerna som är huvudansvariga för fagocytosen.

En inflammatorisk reaktion syftar till att isolera och eliminera den skadliga påverkan och förbereda för vävnadsläkning. De flesta skadade cellerna kan ersättas med nya och friska celler men vid en allvarlig skada kan ärrvävnad bildas.
Svåra infektioner som leder till sepsis och/eller chocktillstånd
Sepsis är en allvarlig infektion som beror på att bakterier kommit in i blodet. Feber och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom förklarar Ericson, E., et al. (2009). I svårare fall kan blodtryck, njurfunktion, medvetandegrad och andning påverkas förklarar professor Hagberg, L. (www.internetmedicin.se). Personer med nedsatt immunförsvar kan vara extra känsliga och utveckla blodförgiftning (sepsis) lättare än andra.

Om man får en mycket svår infektion orsakad av bakterier frigörs giftiga ämnen i blodet. En rad reaktioner sätts igång och många av kroppens funktioner påverkas. Till en början ökar blodcirkulationen. Blodkärlen vidgas vilket leder till sänkning av blodtrycket. Huden blir röd och varm. Samtidigt försämras blodflödet till många av de inre organen. Det leder i sin tur till att de får mindre syre. Det bildas mindre urin och medvetandet sänks. På grund av detta släpper blodkärlen igenom vätska till vävnaden och ödem uppstår. Organen fungerar allt sämre och hjärtat börjar svikta och slutligen kan personen gå in i chock.
Exempel på virusinfektion
På 1177, (www.1177.se) förklaras att herpesvirus går in i kroppen genom munslemhinnan och sår på huden där de infekterar och skadar cellerna. Skadorna som viruset orsakar bildar blåsor och rodnad på huden samt att det ömmar. Vanligtvis kan det ta ett par dagar eller till ett par veckor från det att man blivit smittad till att man börjar märka symtomen.
Efter att man har haft ett utbrott av herpesvirus försvinner de inte utan förflyttar sig från huden till nervceller som är närliggande till ryggmärgen där de lägger sig i ett vilande stadium. Det behöver inte utlösas på nytt, men det kan bli ett nytt utbrott om man t.ex. får lunginflammation eller influensa. Det kan även utlösas om man utsätter sig för stark sol, stress eller menstruation.

Herpesviruset angriper cellen genom att aktivera vissa gener som gör att cellen producerar en sockerstruktur på sin yta. Dessa sockermolekyler binder sig sedan till mottagarmolekyler på de celler som bildar blodkärlets inre vägg, så att den virusinfekterade cellen kan tränga ut i vävnaden. Herpesviruset lurar alltså en cell att bilda en sockerstruktur som fungerar som en adresslapp som ger information om vart cellen ska ta vägen.
Inflammation
Inflammation kan vara en respons på en infektion. Det är en försvarsreaktion som hör till det ospecifika immunförsvaret, alltså det medfödda förklarar Ericson, E., et al. (2009). De vanligaste symptomen på inflammation är rodnad, svullnad, värme, feber och smärta. Funktionen med en inflammation är att oskadliggöra främmande organismer men även röja undan skadad vävnad och cellrester.
Tecken på inflammation
Gillå, U.(2005) förklarar att kroppen svarar då en infektion uppstått i kroppen med inflammation. Detta leder till ökad blodtillströmning och ger leukocyterna möjlighet att tränga in i det infekterade området. Nedan visas typiska symtom vid inflammation:

Rodnad (rubor)
Svullnad (tumor)
Värme (calor)
Smärta (dolor)
Nedsatt funktion (functio laesa)
Akut eller kronisk inflammation
Inflammation är antingen akut inflammation eller kronisk inflammation. Gillå, U. (2005) förklarar att den akuta inflammationen förekommer tidigare än den kroniska inflammationen, men behöver inte utvecklas till en kronisk inflammation. Patologiska situationer är sammankopplade till kronisk inflammation. Exempel är reumatoid artrit vilket är en kronisk inflammation som sätter sig på kroppens leder.
Cirkulationen
Cirkulationen fungerar både som en del i läkningsprocessen men kan också sprida bakterier vidare till andra organ. Då cirkulationen är inblandad i infektionsutveckling kan det även uppstå förödande komplikationer då bakterier går över i blodbanan, så som sepsis eller till och med att patienten går in i chocktillstånd.

Under överhuden (epidermis) finns ett fint nät av kapillärer vilket skapar gynnsamma förutsättningar för kroppens immunsystem att nå fram till infektionen och om möjligt oskadliggöra den skriver Ericson, E., et al. (2009). Detta leder även till att bakterier har möjlighet att ta sig över till blodbanan och sprida infektionen vidare. Obalans i den kapillära cirkulationen gynnar uppkomsten av infektion. Exempel på det är diabetes mellitus. Långvarigt tryck mot en kroppsdel kan utvecklas till trycksår, vilket i sin tur kan leda till infektion. Bensår är även det en reaktion av att cirkulationen försämrats på de nedre extremiteterna. Detta är relativt vanligt hos äldre och hos personer, och hos yngre som diabetes mellitus komplikation. Orsaker kan vara nedsatt funktion av den arteriella cirkulationen, nervskador, otillräckligt flöde i venerna (främst underbenen) och embolier i små kärl (mikroangiopati).
Cirkulationen och sårläkning
Vid sårinfektioner sker läkningsprocessen i tre faser, inflammationsfas, granulationsfas och maturationsfas. Det är endast cirkulationens påverkan som tas upp i detta stycke.

Under inflammationsfasen deltar cirkulationen i läkningen genom att blodkärlen vidgas och deras genomträngningsförmåga ökar så att kroppens försvar lättare kan nå fram till sårområdet. I detta skede visar såret tecken på inflammation.Under granulationsfasen är det viktigt att cirkulationen kring såret är god då tillförsel av näringsämnen är en förutsättning för god sårläkning.
Referenslista
Gillå, U. (2005). Medicinsk Grundkurs. Stockholm: Bonniers.

Gårdlund, B.(2009-2010) Akuta svåra infektioner – initial behandling, Apoteket, Läkemedelsboken. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset.

Ericson, E., Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber.

Fass. Se, källa till kunskap om läkemedel. http://www.fass.se/LIF/lakarbok/ordlista.jsp?doSearch=S. (2010-02-10).

Internetmedicin. Hagberg, L. (2009-03-23). http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=109. (2010-02-10).

Karolinska institutet. Hermansson, J. (2008-08-25). http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=1967&a=3715&l=sv(2010-02-10).

Medical Link 3W AB. Herpesvirus lurar cellen att vandra genom kroppen.(2007-10-09). http://www.medicallink.se/News/showNews.cfm?newsID=3108. (2010-02-10).

Råd om vård på webb och telefon, 1177.(2007-11-01), http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=25884. (2010-02-10).

Sand, O., Sjaastad, Öystein, V., Haug, E., Bjålie, J., G. (2007). Människokroppen – Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber.

(Detta är ett grupparbete.)