lördag 13 december 2008

Johan August Strindberg - Röda rummet 1879

Johan August Strindberg föddes i Stockholm den 22 januari 1849 och avled den 14 maj 1912 Han var en svensk författare och konstnär. Han räknas som en av Sveriges mest betydande författare genom tiderna. Utomlands anses Strindberg som en av de främst inom dramatiken.
Övervägande antalet av hans romaner, noveller och dramer räknas som klassiker inom svensk litteratur. Strindberg var mycket produktiv i sitt författarskap och även sitt konstnärskap. Han var revolutionerande inom åtskilliga konstarter. Strindberg betraktas som en nyskapare inom det svenska språket.

Röda rummet var en av Strindbergs första romaner och början på ett stort författarskap.
Romanen fick sitt namn efter det rum, med möbler klätt i rött tyg, på Berns salonger där Strindberg brukade umgås med sina vänner.
Boken handlar om Arvid Falk, en ensam man som utsätter sig för olika farhågor. Arvid söker efter frihet och sanning i vardagen. Han anser att pengar och berömmelse inte kommer i första hand. Då hans bror hamnar i tidningen i en skvallerartikel känner Arvid sig mycket förkrossad. Arvid arbetar med olika saker, bland annat hos bokförläggaren Smith. Smith vill att Arvid ska skriva osanningar för att fler människor ska köpa sjöförsäkringar. Arvid ogillar falskhet, och tackar därför nej till jobbet, fast en han är i stort behov av pengarna.

I stort handlar boken om att samhället inte är idealiskt, och att blir lönsamt att vara oärlig. Tillslut lyckas Arvid med sitt diktande och författarskap och blir känd. Men han idealbild av vad som är rätt och fel stämmer inte längre med den bilden han hade tidigare. Vi följer inte bara Arvid, och ibland känns han inte längre som romanens huvudperson. Det finns ett flertal andra personer som vi får följa i deras öden. Ett stort tema i boken är att personerna antingen lyckas eller misslyckas beroende på deras livsideal. Utmärkande för berättelsen är den negativa grundinställningen, som kontrollerar och förkastar samhället och människorna.

En annan person vi möter i boken är Ygberg som är skådespelare. Han lyckas i livet genom att ta de jobb Arvid tackat nej till. En tredje person är Sellén som är målare och efter stor ansträngning slutligen blir erkänd. Olle Montanus, som är en filosof och bildhuggare kan tillslut ägna sig åt sina filosofiska tankar. Slutligen vill jag nämna Struve, som är en person som arbetar inom den traditionella tidningen ”Gråkappan”. Arvid och Struve är rena motsatser men det finner varandra och kan stötta varandra i olika situationer. Arvid är socialist och Struve är konservativ vilket ger boken en motsägelsefull vändning.

Strindberg skildrar sitt möte med Bonniers förlag då han skriver om Arvids möte med Smith. Bonnier hade bett Strindberg att skriva en novell för kalendern Svea vilket kan hjälpa Strindberg på fötter i sin ekonomiska kris. Det finns fler händelser i berättelsen som bygger på Strindbergs egna händelser. Tillexempel visar Strindberg sin lojalitet till arbetarklassen, då det i samband med hans skrivande uppstod en arbetarstrejk. Detta visar Strindberg då Arvid tar arbete på tidningen Arbetarfanan. Strindberg sätt att knyta samman verkliga händelser och hans socialistiska aspekter i sitt författarskap, visar tydligt hur han använde sina naturalistiska tankar för att påverka samhället. Samtidigt skrev han röda rummet på med realism då han satte vanliga människor och vanliga händelse i centrum.

söndag 23 november 2008

Möten.......

Nästan varje dag möter vi nya människor, och får intryck om hur hon eller han är som människa. Men hur ofta stämmer den verkliga bilden av hur personen är, överens med den första bilden vi fick? Mycket stämmer, men långt ifrån den verklighet som faktiskt är.

Det beror ju till stor del på hur hon, han eller jag utstrålar just vid mötet. Eller möjligt på vilket humör man är på just i stunden. Ibland möter jag sådana där ”tåra” genomsura människor. Dom brukar jag kontra med ett ännu mer positivt och tillmötesgående beteende. 99 procent av gånger så ”smittar” min positiva utstrålning, eller kanske tänker dom att jag är en naiv idiot som man måste vara varsam mot, och att det då skapas någon form av omvårdnads instinkt hos mina ”motspelare”?

Ibland möter jag övertrevliga, inställsamma ”smörare” vilket skapar en känsla av att personen har en bakomliggande osäkerhet, eller har onda avsikter. Men i sådana stunder är jag på min vakt och hoppas att mitt spontana babblande inte ska användas som ett vapen emot mig i framtiden. Det händer då och då att människor faktiskt är elaka med vilje, vilken nog tog mig omkring 20 år att förstå.

Oftast möter jag ändå trevliga och vänliga människor. Det finns några personer som jag mött under livet, som satt speciella avtryck i mitt liv. En del har jag fått en djupare vänskap med, andra finns bara kvar i mitt minne. Det är ingen särskild kategori av människor som jag fastnar för, utan vad jag tror så ligger det på ett annat plan. Det kan vara så små saker som gör att man tycker om en person, och det kan räcka med ett enda möte, en enda gest. Och så finns det de som fått en ”andra chans”, såna som jag feltolkat och fått lära känna på nytt.

Vänner är bra!

torsdag 20 november 2008

Klistermärken och barnen


För några veckor sedan, sent en kväll, kollade jag på ett program på TV som handlar om hur man ska uppfostra sina barn. Eller snarare ett program där man tipsar föräldrar om hur man kan genom belöning få sina barn i ”rätt” riktning. Barnuppfostran är ju ett ganska hett tema, och många ”vuxna” vill få sin röst hörd om vad som är rätt eller fel i frågan.

Vi är en ganska vanlig familj med ett kaos inom ramen av vad som anses normalt (tror jag). Storebror trissar lillasyster, kontra lillasyster retas med storebror. Jag tror att jag ofta vet det bästa sättet av uppfostra, och vill gärna få vardagen att stämma in på vad jag har planerat, fast i själva verket så är min sambo minst lika bra, om inte många gånger bättre på att lösa konflikter. Det kan ju höra samman med min starka mammaroll, och tron om att mammor är så himla bra på att vara lugna och sansade (jag är ironisk)?

Programmet på TV gav mig ett tips om hur man kan göra för att fånga barnens intresse av att vilja vara samsade och få dem att sträva efter att vilja gå i en positiv riktning i familjens gemenskap. Det gick i alla fall ut på att samla klistermärken, och igår gjorde vi varsin tavla till barnen. Jättefina med glitter och mycket plats för många klistermärken. Vi har hängt ”tavlorna” i köket så att barnen och vi föräldrar bli påminda om att vara snälla mot varandra. Redan i går kväll fick barnet välja varsitt klistermärke som det fick sätta på sina tavlor. Klistermärkena symboliserar ett bra bemötande, att man gjort något bra, att man visat hänsyn eller att man kunnat ta sig ur en situation som upplevts jobbig på ett bra sätt.

Det är viktigt att barnen inte känner sig pressade eller att klistermärkena skapar konkurrens mellan barnen. Det är ju faktiskt så att barnen är olika individer och ibland måste man få vara arg, ledsen eller bara allmänt envis. Det är ett naturligt beteende. Men klistermärkena kan hjälpa oss att skapa balans i vardagen.

Slutligen, när tavlorna känns klara, så är det dags för den slutliga belöningen, och då får barnen välja en ”vinst”, det kan vara att köpa en sak eller att få göra något extra som till exempel gå på bio eller åka till badhuset.

Som mamma vill jag mina barns bästa, och främjar deras utveckling på bästa sätt. Om jag upplever det som om mina barn skulle känna sig stressade eller må dåligt at klistermärkena så kommer vi att sluta med det.

fredag 14 november 2008

Vad är kärlek?

Kärlek, vad är det? Var ligger gränsen, och när börjar känslan av kärlek? Kärlek är nog det svåraste jag kan prata om (kanske lika svårt att skriva om?) eftersom det ligger så nära gränsen till att visa sitt "rätta" jag. Vi lever i ett samhälle där vår integritet ofta är hotad, och där vi måste visa oss starka i olika situationer.

Jag känner stor kärlek till min familj och mina vänner. Men var ligger skillnaden mellan vad som är känslan till en text eller till en händelse och kärlek till en nära person? Känslan påminner mycket om känslan av kärlek, så som det kittlar i kroppen och man väntar otåligt på en fortsättning, men det är ju inte egentlig kärlek. Kanske det är så att kärlek i viss mån kan ersätta med virtuell kontakt? Om känslan av gemenskap, närhet, sex, omtanke, trygghet och kärlek kan bekräftas via böcker, internet eller annan liknande upplevelse, så borde detta fungera i praktiken, eller?

Jag tror nog ändå att "riktig" närhet och kärlek är det som krävs för att en människa skall kunna uppnå välbefinnande med sin tillvaro, och med det vill jag säga hur mycket jag tycker om mina barn, min sambo, min familj, mina vänner, min närhet och mitt liv. Ni är min verklighet!

torsdag 13 november 2008

Händer!

Så kom jag att tänka på det där med händer och smuts. Inte sån där synlig smuts som lägger sig som en svart rämsa under nagelkanten, utan på bakterier, och annat "osynligt" som vi fraktar runt under våra naglar. Jag kan komma på mig själv sitta och bita på naglarna men då i min medvetenhet spottar och fräser jag frenetiskt. Kanske det är mitt vetande om basal handhygien och om hur mycket som faktiskt lägger sig under och ikring våra naglar. Jag har ju ändå inte varit sjuk sedan 2003, så något positivt är det ju med min bacillskräck.

En morgon i sommras skulle jag ta bussen till jobbet. Det var tidig morgon och jag var första passageraren. Busschaffören satt och pratade i telefon, och jag kunde inte undvika att höra honom smörprata med nån tjej. När han lagt på, så började han harkla sig, och kanske han glömt att jag satt där, för upprepade gånger snöt han sig i sin hand, för att sedan stryka den över instrumentbrädan på bussen. Detta pågick en lång stund och jag kunde inte sluta titta på honom, hur vidrig får man lov att vara?

Så för några dagar sen så hade jag jobbat sen och skulle ta bussen hem, klockan var omkring 22.00 och bussen var full av festprissar som skulle in mot stan. Då var han där, busschaffisen från i sommras, och jag som bara hade en 50-lapp...oj oj oj, vad mycket växel!

Skämt och sido, jag har nog inte sådan jätteskräck egentligen. Men att tvätta händerna och att inte snyta sig i dom är väl det minsta man kan begära? Jag vill faktiskt inte ha busschaffisens snor i min ficka eller under mina naglar...

onsdag 12 november 2008

Första bilden

Givet så blir min första bild i bloggen på mig och mina syskon. Från vänster; Vidar, Pelle, Ingela och jag. Jag älskar mina syskon fast jag är nog sämst i världen på att säja det. Dom är ju lite otama, så som småsyskon kan vara, men jag gillar dom ändå. Vidar kör den seriösa stilen men har en riktigt stor räv bakom örat. Pelle är den han tror att andra tror att han är. Han är jättesmart men kommer nog själv på det om siså där 10 år. Ingela, Flingus är verkligen lillasyster, hon har ett stort hjärta och är alltid mån om att alla ska må bra. Sen kan hon ju alltid passa mina barn lite oftare!!!

Jag ÄLSKAR er!

tisdag 11 november 2008

Från skrikigt 3-års trots till fantasifullt tänkande

Hysteriskt sprattlande ligger min dotter på golvet och får inte fram det hon vill. Förtvivlad försöker jag med alla trix jag kan tänka mig, men det är som om hon faktiskt vill vara förbannad....oj oj oj...var det så här treåringar var, det hade jag förträngt.

Så en dag så började vi prata, och till min förvåning så fick jag respons på mina lockande frågor. En ny dotter är här! Fantasifullt sjunger hon långa texter och vi disskuterar vad vi gjort för "länge sen" (ur dotterns tidsuppfattning).

Nu har lillan feber sen i torsdags så det är på gott och ont som vi sätter varandra på prov. Ska vi återgå till "sprattlandet" eller är det på riktigt som min flicka blivit "större"? Nu ska vi läsa Nils Karlson pyssling för tredje gången idag, så mer om detta en annan gång.

MÄNNISKAN - om livet

Jag kommer att fokusera på människan och dess relation till varandra, om samspel, personligutveckling och vårt medvetna. En kort sammanfattning av livet för människan. Ämnet är i mycket studerat, men ändå så outforskat. Intressanta synvinklar som hjärnans funktion, hur vi fungerar tillsammans och vårt medvetande. Livet kommer att gå som en röd tråd i arbetet.

Tankar som jag haft då jag format arbetet är bland annat vad som påverkar i möten mellan människor, om tankar, förmågor och när olika kompetenser möts, och resulterar till nya banbrytande idéer. Tankar om varför människa till skillnad från djuren är en varelse som kan tala, skapa och utveckla, och med vårt språk även kommunicera. Tankar och impulser använder vi ju för att tolkar vår omvärld. Vårt skapande kan ta sig många uttryck, kanske konstnärligt eller musikaliskt, kanske genom att hjälpa människor, eller göra uppfinningar, eller att starta företag.

Alla människor har en potential till att skapa och varje människa är unik för den hon är. Under livets gång görs betydelsefulla vägval som påverkar oss som människa. Val som tillexempel vilken utbildning, partner eller kanske val av arbetsgivare och boende är sådant som påverkar oss i livet. Väljer vi fel utbildning kanske vi missar att utveckla den förmåga vi har. Väljer vi fel partner kanske det kärleksliv vi drömmer om omvandlas till en mardröm. Väljer vi fel jobb kanske vår skapande förmåga inte kan tas till vara på. Att välja fel i livet kan alltså få förödande konsekvenser. Kanske är det sådana oönskade val som görs då vi inte gör aktiva val, utan istället står passivt och följer vårt planerade livsmönster.

Genom att kortfattat göra en sammanställning av människa och hennes förmågor, skall jag få en bild av livet. Hur fysiska, psykiska och sociala egenskaper gör oss till den vi är, och vad vi kan göra för att prestera ännu bättre i olika situationer. Arbetet kommer att fokusera på fysiska men även psykiska egenskaper hos människan. Hur vi i samspel mellan varandra och vad hjärnans har för betydelse för vårt intellekt.

Genom se människa och livet genom olika aspekter kan vi få en bild av vad som påverkar oss i olika situationer. Livet har en början och ett slut, vi föds, vi lever och vi dör. Som en början kommer resultatet att fokusera på livet, från befruktningen tills tiden då vi blivit äldre. Vad samspel mellan människor har för betydelse i livet och även hjärnans och nervsystemets roll i det mänskliga medvetandet är viktiga infallsvinklar.

När moderns ägg befruktats och slagit rot i livmodern börjar moderkakan att bildas. Och från den förbinds barnet med navelsträngen. Ett utbyte av näring, syre och avfallsprodukter sker i moderkakan och därmed blandas inte modern och barnets blod. En graviditet varar i 40 veckor eller 280 dagar med utgångspunkt i den senaste menstruationens första dag. Med hjälp av ett urintest som mäter HCG (humant chorion-gonadotropin) halten kan graviditeten bekräftas. De första rörelserna av fostret i mammans mage kan ofta kännas omkring vecka 18-20 i graviditeten, men ibland tidigare. Under graviditeten växer och vidgar livmodern undan för undan och tillväxer till 20 gånger sin normala vikt. I början av graviditeten är livmodern ungefär stor som ett päron, för att i slutet av graviditeten rymma ett barn som kan väger över fyra kilo. Livmoder har en fast och kraftig muskelvägg som omger och skyddar det växande fostret. Vid födelsen har barnet nått tillräcklig stor mognad för att klara livet utanför livmodern. Föräldraskapet innebär en omfattande förändring i livet. Upplevelsen av en stärkt självkänsla, stolthet, glädje och kanske självförverkligande gör oss till starkare och tryggare individer.

I treårsåldern startar en stark jagutvecklingsperiod, och ett behov av att få hävda sitt ”jag” visas tydligt. Inte fören den första perioden av jagutvecklingen är klar har barnet förmåga till att leka i grupp utvecklats. En ny jagutvecklingsperiod uppkommer i sexårsålder och då har barnet ett stort behov av att hävda sig och mycket går ut på att tävla och prestera. Puberteten är en period i livet där utvecklingen går i rasande fart både fysiskt, psykiskt och socialt.
Som förälder har vi ett ansvar för att stimulera våra barn på ett positivt sätt. Att som förälder ge barnet stöd åt en positiv socialutveckling kan bland annat vara att, ge barnet trygghet och uppskattning och att stärka barnets självförtroende.

I vuxen ålder blir inte känslorna lika intensiva som tidigare. Livserfarenhet och kunskap gör det nu lättare att se ett sammanhang i olika situationer. Vi planerar och strukturerar vår tillvaro i ett ofta tryggt samliv. När vi sedan blir äldre påverkar den intellektuella utvecklingen av åldersförändringar. Inte att vi blir mindre smarta men det tar tillexempel längre tid innan vi reagerar jämfört med hur vår reaktionstid var tidigare. Äldre som är psykiskt aktiva åldras betydligt långsammare än de som är passiva och inte får tillräckligt med stimulans.

Vi är beroende av andra människor och har behov av gemenskap för att må bra i livet. Vissa hävdar att man först är en människa då man vistas i en mänsklig miljö. Alltså vi är sociala varelser motsatt djuren som framhäver den biologiska natur de lever i. I början av livet, som små barn dominerar de biologiska faktorerna och är till för vår överlevnad. Så småningom utvecklas språk, seder, teknik, tänkande, kunskap, konst och så vidare genom vårt behov som sociala varelser. Detta är kulturellt betingat och kan skilja sig beroende vart man kommer ifrån eller lever. Människor har ett förväntat beteende utifrån var hon befinner sig. Vi påverkas av vår omgivning, inte minns barn av deras uppväxtmiljö, eller av ens kompisars attityd till saker, särskilt under tonåren. Studier visar att förstagångsväljare i politiska sammanhang röstat på samma som deras föräldrar, och med det kan vi tydligt se hur uppväxtmiljön präglar oss.

Det är många gånger så att för att komma in i gruppen så måste vissa åsikter godtas och stämma överens från med gruppens, och man måste följa vissa regler, ha vissa värderingar och normer. Görs detta får man positiv respons och känner sig med det omtyckt och lyckad. Om man uppför sig annorlunda eller på något vis skiljer sig från mängden kan man hamna i ett utanförskap. Grupptryck beror på faktorer som ligger i samspel mellan gruppen och individen, tillexempel vilken roll individen har i gruppen och även förväntningar på den enskilde.

Människan har behov av att uppnå maximal lycka i livet, och enligt Maslow så var högsta målet i livet; självförverkligande i hans berömda behovstrappa. Maslow menar att när man uppnått självförverkligande så kan man först då utveckla sig själv och sina förmågor, och att man då kunna utnyttja sina kapaciteter och sina förmågor för att växa som människa. Konkret kan det innebära utveckling som tillexempel att lära sig ett nytt språk eller att lära sig spela ett instrument. Ju fler behov och önskningar som tillfredsställs desto mer förverkligad känner sig människan. Maslow menar att om man ska växa i jagstyrka och självtillit så krävs det att man klarar motgångar och kan över vinna dem.

”Fritz Kreisler, en av världens mest berömda violinister, har genom sina konserter skänkt glädje till människor världen över. När han hade avslutat en av sina konserter rusade en ivrig beundrare fram och överöste Fritz med beröm. Till sist sade han: - Jag skulle ge hela mitt liv för att spela så underbart som du gör. Kreisler svarar: - Ja, det är just vad jag gjort.”

Människans självuppfattning kan delas in i två typer. De är ”jag är intelligent” och ”jag är inte intelligent”. Det skiljer sig så att typen som ser sig som intelligent tillexempel anser att lärarens frågor kan besvaras, prov kan klaras av och skolan är en plats som gör att man kommer vidare i livet. Den andra typen anser att lektioner är allmänt tråkiga och att skolarbete är slöseri med tid. Det finns otaliga exempel på hur man som människa kan göra föra för att på bästa tänkbara sätt bli en god tänkare. Förslag på sådant är att tycka om att tänka även om resultatet inte blir som förväntat, att ha självtillit och vara beslutsam men också ödmjuk. Andra exempel är att uppskatta en idé på samma sätt som man uppskattar en vacker sak oavsett vems det är. Att uppträda arrogant anses som tänkandets värsta synd. Alltså att tycka att det jag tänker skulle vara bättre än vad någon annan tänker.

För att möta livet finns det enkla metoder för att göra det roligare och kanske också mer lättsamt. Några exempel på metoder som kan stärka och påverka ens personliga självutveckling:

*Säg jag istället för man. Använd jagspråk för att visa att det du säger angår dig, att du pratar om dina egna känslor. Många människor undviker att använda ordet jag därför att de tycker att de för till sig uppmärksamhet. De antar att folk ska tro att de är självgoda. Det väsentligaste är att du kan stå för det du säger.

*Uttryck vad du känner och tänker. Vänta inte med att någon annan ska säga vad du tänkt säga. Att säga sin uppfattning har en bra påverkan på självrespekten, främst om du vågar säga vad du tycker innan du vet vad någon annan anser.

*Tala positivt med dig själv. Hur många negativa tankar går igenom huvudet varje dag? Det är inte onormalt att självkänslan kan kännas låg. Varje dag fylls vi med otaliga svårmodiga och orättvisa budskap om oss själva.

*Våga göra något nytt. Tänj på gränser och gör saker som du inte tidigare gjort. Våga utmana ditt livsmönster och din trygga zon. Du kan mer än du tror. Innanför den trygga zonen går allt i samma mönster.

*Våga älska dig själv. Låter det för mycket, så börja med att tycka om dig själv. Du är enastående, speciell och helt otrolig för den du är. Förhållandet till dig själv är den betydelsefullaste relationen i ditt liv. Om inte den fungerar så är det svårt att få andra relationer att fungera. Om du inte kan stödja dig själv och dina tankar, så kan du inte heller förvänta dig något stöd från andra.

Vänster och höger hjärnhalva behärskar olika saker och de har olika ”förmågor”. Den vänstra hjärnhalvan kan beskrivas som pratsam och optimistisk. Den kan tala, läsa och skriva. Det är också den vänstra hjärnhalvan som svarar för det logiska tänkandet när vi tillexempel ägnar oss åt matematik. Den högra hjärnhalvan uttrycker sig inte i tal eller skrift. Den har en mer konstnärlig läggning än den vänstra halvan, och kan både rita och spela melodier. Höger hjärnhalva är fantasifull. Hjärnhalvorna är sammankopplade med varandra via hjärnbalken.Om förbindelsen mellan hjärnhalvorna skulle brytas en såkallad split-brain, uppstår egendomliga saker. Experiment har gjort på personer, och resultatet har varit att om personens ögon var förbundna och denne fick känna på ett föremål, tillexempel en tandborste, med vänster hand, kunde denne endast visa med gester vad han/hon hade i sin hand, inte tala med ord.

Det är viktigt att äta folsyra under graviditeten, då det minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Medfödda missbildningar i kotpelare som sammanhänger med ryggmärgspåverkan kan ge symtom som känselbortfall och muskelförtvining i händer, eller rubbning av blås- tarm- och sexualfunktionen. Ryggmärgssjukdomar måste behandlas annars finns stor risk för livslång invaliditet. Under de 3-4 första veckorna av graviditeten äger en mycket viktig utveckling av fostrets hjärna och nervsystem rum, men då vet de flesta kvinnor inte ens om att de är gravida. Det centrala nervsystemet bildas hos fostret ur ektodermet, det yttersta groddbladet som sitter inbuktat på embryots ryggsida och det ser ut som ett rör.

Med hjälp av PET-kamera kan hjärnans aktivitet registreras och se vilka dela som är mest aktiva. Ju mer vi får kunskap om vår hjärna och dess funktion, desto klarare blir det att först hur vårt medvetande och kemin hör samman. Hjärnan hos en nyfödd väger ungefär 350 gram och har långt innan födelsen uppnått sin fulla mängd av nervceller. Människan skiljer sig från djurens natur, vårt nervsystem i hjärnan visar stor skillnad. Det är detta som skiljer människan från djuren, vår förmåga till att räkna, tala, skriva och vår förmåga till att tänka i symboler, abstrakt. Hjärnan innehåller minst tiomiljoner nervceller. Hjärnan har en rad specialegenskaper som tillexempel intelligens och sociala förmågor. Vi har funktioner som minnet, syn och rörelse och även det som antagligen gör människa unik, medvetandet, identitet och personlighet. Varje nervcell kan ha hundratals, till och med flera tusen kopplingar till andra nervceller. Man menar att människans hjärna är den mest komplicerade systemet i hela universum. Människans nervceller är konstruerade för att kunna överföra signaler i form av elektriska impulser inom kroppen. Därför kan nervceller vara mycket långa, ibland meterlånga. Impulsspridningen kan liknas vid fallande dominobrickor, och signaler skickas blixtsnabbt genom nervbanorna. Hjärnas förmåga förbättras ju mer den används och den kan med rätt vård få ökad kapacitet i stigande ålder trots en viss förlust av nervceller och en nedgång av vissa kemiska substanser. Vi minns ofta bäst i helheter och i bilder istället för ord, därför är det många gånger lättare att minnas det vi såg eller hörde istället för det vi försökt läsa oss till.

Djur och människor har mycket gemensamt. Vi står antagligen närmare djuren än vad vi ibland vill erkänna, eller vad vi anser passa människan civiliserade liv. Människan eller homo sapiens (människan som vet) är unik på det viset att hon vet att hon vet. Genom vårt medvetande blir vi varsko vår existens. Att jämföra människan med ting är också en aspekt. Jean-Paul Sartre menar att människan skiljer sig stort från tingen på grund av vårt medvetande. Detta visar inte hur Sartre såg på djuren, eller hur han kategoriserade dem, om djuren ansågs som ting eller som människa? Det finns även socialpsykologer som menar att människan inte kan uppleva sig själv som en helhet, utan att se sig själv genom andras ögon. Att man först ser sin självbild som det man tror att andra ser en. Ett litet antal av de åsikter vi har är i grunden våra egna, även om vi gärna vill tror det. Det är umgänget med andra som präglar våra värderingar och våra personliga kommunikationssätt. Familjen, gänget, skolan eller arbetskamrater påverkar oss i högsta grad om vad vi ska tro och tycka.

Detta är en resumé av tänkvärda infallsvinklar på hur vi kan se oss som människor, hur vi för oss tillsammans och vad hjärnan har för betydelse. Människan är en varelse som föds, växer upp, lever livet för att sedan dö. Vi har förmågor som gör oss medvetna om vår existens. Kanske är det därför vi tagit sådan plats på jorden? Vi tänker, bearbetar och gör ständigt förändringar och förbättringar för att utöka vår kapacitet. På många viss är vi lika djuren i deras natur, men vårt logiska tänkande och våran förmåga till att strategiskt föra oss fram i livet, tror jag är en stor anledning till varför människan kommit dit den är idag. Det är lätt att se människan som en grupp på samma vis som vi ofta ser på djuren. Men om vi går in på djupet hos den enskilde så märks ibland brister eller styrkor som beror och orsakats av miljön vi är i just nu eller våran uppväxtmiljö. Jag påstår att varje människa har kapacitet och resurser till att prestera mycket mer än den gör. Det skulle vara enklare om vi vågar tro på oss själva.

Livet är som en balansgång där fysiska, psykiska och sociala infallsvinklar spelar en viktig roll, vilket jag framhävt genom att ta upp olika aspekter kring människan och livet. Ska man utvecklas i rätt riktning och göra rätt val i livet så hänger det inte minst på människans medvetande och hans/hennes val som gjorts, vi ska också fungera fysiskt och kemiskt. Vår hjärna och nervceller har en betydande funktion för vårt medvetande och hur vi ska fungera i ett mänskligt samhälle. Jag tror att livet och medvetenheten går hand i hand. Med det menar jag att om jag inte är medveten så är jag heller inte medveten om livet, att jag lever.

Patientens ställning inom hälso- och sjukvård

Patientens ställning inom hälso- och sjukvård är ett arbete som främst kommer att handla om rättigheter för patienten, men även skyldigheter då man är i behov av vård. Sverige är ett av de länder i världen som är mest framgångsrika vad det gäller hälsa och sjukvård. De flesta känner sig trygga med vården. Kommunikation och bemötande är viktig inom hälso- och sjukvårdsarbetet, och vi har våra lagar och regler som stödjer vårdarbetet och förstärker patientens rättigheter.

Jag ska sammanfattningsvis ta upp sådant som omfattas av lagar, rättigheter och skyldigheter för patienten, med hjälp av anteckningar från lektioner och Internet skall jag försöka att fördjupa mig i frågan, och på bästa sätt förklara och sammanfatta detta. Frågeställningarna ska vägleda mitt sökande men behöver nödvändigtvis inte svaras på. Rättigheter och skyldigheter är nyckelord i mitt sökande.

Vad säger lagen?
Vad har patienten för rättigheter och skyldigheter inom hälso- och sjukvård?
Kan vårdarbetet förbättras och stärka patientens ställning inom vård och omsorg?

Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL är en ramlag som bestämmer mål och krav för vad vård innefattar, men räknas inte som en rättighetslag. Hälso- och sjukvårdslagen tydliggör omfattningen av hur sjukvården ska förebygga sjukdomar, och även skador genom att förhindra dess uppkomst, utreda orsaker och behandla sjukdomar och skador. I HSL förtydligas även ansvar för sjuktransporter och om hur man går tillväga då någon avlidit.

Syftet för en god hälso- och sjukvård är vård på lika villkor för alla människor. Vård ska erbjudas med hänsyn utifrån den enskilde människan och med respekt. Den som har största behovet av vård ska prioriteras först. Vad det gäller tandvård så finns vissa bestämmelser.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Exempel på rättighetslag är LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ansvara alltså för trygghet i det sociala livet. Personer som omfattas av denna lag är bland annat, äldre, handikappad och psykisktsjuka. Som personal har man ett ansvar för att patienten får den service som krävs och ligger inom lagens ramar, man har alltså anmälningsplikt till tillsynsmyndigheten då missförhållanden påvisas.

Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen menar att alla människor skall ha samma förutsättningar vad det gäller ekonomisk och socialtrygghet, likvärdiga levnadsvillkor och ett deltagande i samhället, med hänsyn till människans integritet och självbestämmanderätt. Äldre personer kan ansöka om hjälp från socialtjänsten, ett såkallat bistånd. Bor du kvar i ditt eget hem kan du få hemtjänst. Hemtjänsten kan hjälpa dig med praktiska saker som att städa, tvätta, handla och laga mat eller att gå till posten eller banken.

Patientens rättigheter
Som patient har man rätt till att själv välja vårdcentral eller sjukhus. Valfriheten avser även privat vård som finansieras av landstinget. Söker man vård utanför sitt län betalar man själv resorna. Detta gäller inte vid högspecialiserad vård, då remiss alltid krävs från de landsting man räknas till.

Valmöjligheter
Man har rätt till underrättelse om sitt hälsotillstånd och om olika tillvägagångssätt för hur undersökning, vård och behandling kommer att gå till. Patienten har rätt till att diskutera fram hur vård och behandlig skall gå till väga. Finns det flera behandlingsalternativ som är likvärdiga ska patienten själv kunna välja behandlingsform. Informationen som patienten får av läkare eller annan personal ska vara anpassad så att patienten förstår innehållet av det och själv kan bilda sig en uppfattning om sin sjukdom utifrån detta.

Bemötandet
Patienten ska alltid bli bemött på ett korrekt sätt när han/hon besöker hälso- och sjukvården. Individens värderingar skall respekteras så som den är. Sjukvårdspersonal ska bära namnskylt och alltid presentera sig vid mötet med patienten. Patienten kan vara hörselskadad eller ha talsvårigheter, eller patienten kanske inte förstår det svenska språket så har denne rätt till tolk. Dessa regler gäller även då patienten har nedsatt förmåga att själv avgöra vad som är bäst för honom/henne i situationen.

Omvårdnad
Som patient har man rätt till att få en huvudansvarig läkare och en huvudansvarig sköterska som har lite extra ”koll” på patienten under pågående sjukhusvistelse. En patient har dock ingen rätt att kräva att få en viss behandling, undersökning eller remiss. Men som patient har man rätt att neka behandlig eller att avbryta sin behandling när man vill. Då ansvar inte häller läkaren för följderna av patientens handlande. Undantagsregler gäller inom psykiatrisk tvångsvård och vård då det gäller smitta och smittspridning, detta under smittskyddslagen.

Delaktighet
Som patient har man rätt till att delta i sin behandlig och rätt till kopia av sin journal där alla vårdinsatser skall noteras. Som patient ska du få begripliga besked om ditt hälsotillstånd och om de undersökningar och behandlingar som står till buds. Ytterst är det den som har ansvaret för din vård som ska se till att du får individuellt anpassad information. Man får själv välja om uppgifter om en får lämnas ut till andra, då all personal som är anställda på landstinget har tystnadsplikt. Undantag finns, bland annat då brott föreligger.

Vård inom EU
För att få rätt till medicinskt nödvändig vård inom EU/EES och Schweiz behöver patienten ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet kan beställas från Försäkringskassan. Vad som är medicinskt nödvändig vård bedömer läkaren. Dit räknas exempelvis akutvård. Som patient betalar man samma patientavgift som gäller för andra försäkrade i landet. Patienten måste vända sig till en offentlig sjukvårdsinrättning. Om patienten går till en privat vårdgivare riskerar denne att få betala hela kostnaden själv.

Hot, våld och förändringar

Lex Maria och Lex Sarah
Lex Maria är det vardagliga namnet på lagen då hälso- och sjukvårdens yrkesområde brister. Lagen som innebär att vårdpersonal har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Namnet Lex Marias bakgrund är den missöde som1936 påträffades då ett antal patienter på Maria sjukhus i Stockholm avled till följd av felbehandling.

Namnet Lex Sarah kommer av undersköterskan Sarah Wägnert, som tjänstgjorde vid vårdhemmet Polhemsgården i Solna. I oktober 1997 uttalade sig den då 23-åriga undersköterskan i TV om att vanvård förekom på boendet. Detta ledde till stor uppmärksamhet i media och manade till att lagen inrättades. Noggrann undersökning gjordes senare av Polhelmsgården och detta visade att personal, bland annat en erfaren sjuksköterska, inte delade inställningen om att vanvård förekom. Istället hävdade sjuksköterskan att det kan som ung undersköterska vara omtumlande att konfronteras med vardagen på en avdelning med gravt senildementa i livets slutskede.

Vad är övergrepp?
Exempel på övergrepp är om någon eller några av de anställda använder hårda tag eller använder hot och/eller skrämmer äldre eller funktionshindrade personer.

Det kan övergrepp handla om:
Fysiska övergrepp som till exempel slag, nypningar eller skakningar.
Psykiska övergrepp som till exempel bestraffningar, hot, trakasserier eller kränkningar.
Sexuella övergrepp som till exempel antydningar av olika slag.
Ekonomiska övergrepp som till exempel stöld, förskingring eller utpressning.

Patientens skyldigheter

Ekonomiska skyldigheter
När patienten besöker en vårdinrättning ska patienten betala patientavgift, undantag är om han/hon har frikort eller om denne söker vård enligt Smittskyddslagen. Patienten måste passa tiden. Blir du som patient försenad eller förhindrad att utnyttja sin bokade tid måste patienten meddela detta så fort som möjligt så att andra patienter kan bokas in. Om patienten uteblir från en avtalad läkartid får patienten ändå betala patientavgiften. Vid besök på en vårdinrättning är patienten skyldig att uppge namn och personnummer och visa en identitetshandling som styrker detta.

Samhällsfarliga sjukdomar
Som patient är man skyldig att följa Smittskyddslagen, vilket innebär att den som har någon såkallad samhällsfarlig sjukdom måste uppsöka läkare. Det finns ett 30-tal smittsamma sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen, exempel är könssjukdom som klamydia och gonorré. Andra sjukdomar är bland annat hiv och salmonella. I varje landsting ska det finnas en särskild läkare som ansvarar för smittskyddet.

Det är idag ett faktum att alla människor har rätt till god hälso- och sjukvård i Sverige. Det är varje människas rätt till rättigheter i vården, och det säkras med lagar, regler och förordningar. Man kan tycka att i ett samhälle som detta, så skall det ses som en självklarhet att varje individ skall mötas med bästa möjliga vård och respekt för den enskilde. Man kan ändå se att vården i Sverige de senaste decennierna hamnat i situationer där brister uppkommer. Och andra sidan har detta i sin tur lätt till förbättringar inom vården, ett praktexempel är inte minst Lex Sarah.

Sverige har traditionellt haft en mycket god sjukvård som baserats både på god samhällsekonomi, hög prioritering av vård och omsorg samt grundats på hög kompetens och mycket aktiv utveckling och forskning. I förhållanden till god samhällsekonomi och stor tillgång på resurser, är det för de flesta individer en självklar del i våra medmänskliga relationer att vi i alla situationer skall sträva efter att ge bästa tänkbara vård till varje medmänniska som är i behov av det. Möjligheter till förbättringar finns inom lagar, regler och förordningar men framför allt är det mötet mellan människor och respekten till varje enskild individ som är det viktiga.

Genom att kortfattat göra ett samandrag av lagar, regler och förrådningar så kan man se vad patienten generellt har för rättigheter och skyldigheter inom hälso- och sjukvård. Men för att kunna ge slutsatser om förbättringar vad det gäller patientens ställning inom hälso- och sjukvård så krävs ett djupare forskningsarbete. Genom vår välfärd har vi grundförutsättningar för förbättringar, och det som i första hand krävs är kompetens inom vården av vårdpersonal för att förstärka patientens känsla av delaktighet, valmöjlighet och förståelse i omvårdnadsprocessen.

måndag 10 november 2008

Människan socialt och kulturellt

Människan är en social varelse som har behov av att umgås. Redan som barn lär vi oss hur man skall fungera i ett socialt samspel mellan människor. Kulturen är något som hör till vår sociala närhet, och det som gör oss knutna till vårt hemland och våra traditioner. Samtidigt är kultur ändå något föränderligt och vi inspireras mycket av andra kulturer, det ses inte minst i vår mat och musik.

Med hjälp av boken Människan socialt och kulturellt, annan litteratur, Internet, anteckningar från lektionen och egna tankar så skall jag kortfattat beskriva människan socialt och kulturellt genom att förklara nyckelorden och de begrepp som angivits.

Kultur i Sverige
Nyckelord; etnolog och socialgrupp.

Etnologer, socialgrupper och klassresenärer
Etnolog är en person som arbetar med vetenskapliga frågor som rör människan socialt, andligt kulturellt och materiellt. Ordet kommer från grekiskan och betyder; ethnos= folk, och logia= lära, alltså folk lära. När man studerar etnologi, försöker man förstå människan, hur den lever i olika samhällen, hur man för sig, och hur detta ändrats genom tiden. Man vill studera det vardagliga men även säregna som hänt i samhället och med människorna.

Att dela in människor i olika socialgrupper är ett sätt för att identifiera människor med varandra. Personer ur samma socialgrupp har liknande förväntningar och förpliktelser av samhället. Man talar ibland om de tre indelningarna av samhällsgrupper/socialgrupper:

Socialgrupp 1: Högre tjänstemän och större företagare/lantbrukare.
Socialgrupp 2: Övriga tjänstemän och företagare/lantbrukare.
Socialgrupp 3: Arbetare.

En såkallad klassresenär är en person som byter socialgrupp i samhället. Genom att utbilda sig, byter arbete eller på annat sätt förändrar sin sociala livssituation sker en klassresa i samhället. Klassresan kan antigen ”färdas” uppåt eller neråt i samhällshierarkin, men vanligast uppåt.[4]

Migration
Nyckelord; invandrare och flykting.

Invandrare och flyktingar
Skillnaden i stort vad det gäller invandrare och flykting är, att invandrare frivilligt flyttat från sitt hemland. En flyktig har blivit tvungen att fly från sitt hemland på grund av fara för sitt liv.

Integrering och assimilering
Då man talar om integrering i samband med invandrare och/eller flyktingar menar man att personen skall bli delaktig i det svenska samhället men behålla sin egen kulturella syn. När man däremot talar om assimilering syftar man på en anpassning, och att man då överger sin kultur och sina traditioner, antigen självmant eller påtvingat.

”Till skillnad från integration syftar assimilering i första hand på beteendemässiga, språkliga och religiösa förändringar medan sociala, ekonomiska och politiska villkor för olika grupper är i fokus för integration. Med andra ord kan man säga att begreppet assimilering beskriver identitetsförändringar medan begreppet integration är ett uttryck för samhälleliga förändringar.”

Levnadsvillkor för en infödd svensk och en person med utländsk bakgrund kan variera. Enligt boken Människan socialt och kulturellt så har invandrare och flyktingar ett sämre hälsotillstånd än svenskfödda. Man kan även se att invandrare och flyktingar lever i bostadsområden där det inte lever så många svenskar. Högskoleutbildade invandrare har även svårt att få arbete i Sverige. Men har personen studerat senare i Sverige, eller har en utbildning som är inriktad på hälsa och sjukvård så visar statistik på att de personer lättare kan skapa sig arbetstillfälle i landet.

Rasism
Nyckelord; antisemitism och diskriminering.

Antisemitism och diskriminering
Det finns särskilda grenar inom rasism och en är antisemitism, där man främst visar sitt hat mot det judiska folket, alltså judefientlighet. Antisemitist är hat mot semiter, människor fån Israel, hebréer, ibland även araber. Begreppet har myntat i väst, och är idag och under århundraden ett hat som syftar på avsky mot judendomen.

Om man på grund av etnicitet, religion, kön, funktionshinder eller sexuell läggning inte får samma förutsättning i relation till din kompetens så talar man om diskriminering.

Rykten och stereotyper
En stereotyp är en person som man antar vara på ett särskilt sätt utifrån hur den ser ut. Exempelvis, långhåriga killar gillar hårdrock, norrmän bär lusekofta, flyttgubbar dricker mycket öl, och så vidare. Vi skapar oss en bild av det vi tror och förväntas se av dem, men ofta är det förutfattade meningar om något/någon som vi inte är riktigt bekant med.

"Min kompis var och åt på den nya pizzerian. Han fick något i halsen och fick åka till sjukhus. När de tog ut det som fastnat såg de att det var ett ben, och en av läkarna såg att det var ett ben från en råtta. När hälsovårdsnämnden kom till pizzerian och öppnade dörren till kylrummet hängde där en hel rad med flådda råttor."

Myten om råttan i pizzan har i många år gått som rykte, och är en av de kändare. Även om man idag inte tror på historien så fortsätter den att spridas, och är ett sätt för människor att kommunicera och att umgås. Rykten handlar ofta om aktuella händelser i samhället, och är en blandning av nyfikenhet och rädsla.

Kön och sexualitet
Nyckelord; kön, genus, jämställdhet och jämlikhet.

Kön och genus
I läroboken kan man läsa att skillnaden på kön och genus är att, kön är i likhet med det biologiska könet medan genus är det sociala könet. Då man talar om det biologiska könet syftar man på det manliga och det kvinnliga, som tillexempel att det är kvinnans roll att föda barn och mannens att avla barn. När det gäller genus, det sociala könet så menar man att det är samhällets förväntningar av oss som man eller kvinna. Genusperspektiv förknippas idag starkt med feminism. I likhet med begreppet könsroller så handlar det om trender och förändras då också under åren, till skillnad från det biologiska könet som är oföränderligt.

Jämställdhet och jämlikhet
Sverige är ett av de länder som kommit längst vad det gäller jämställdhet, men har fortfarande långt att gå. Men jämställdhet menar man, lika behandlig med hänsyn till kön. Jämlik är ett närbesläktat ord och betyder lika behandling. En del menar att jämställdhet pekar på individen medan jämlikhet är ett vidare begrepp som syftar på massan, alltså en mer kollektiv nivå. I andra kulturer ses kvinnans underordnade roll och att mannen är familjens överhuvud som något naturlig. Det finns länder där kvinnan ses som värdelös, och att föda ett flickebarn skapar stora problem för familjen.

Jämställdhet”Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män.”

Jämlikhet
”Rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället.”

Könsroller
Flickor gillar rosa och pojkar ljusblått. Vi vet redan som mycket små vad som är kvinnligt och vad som är manligt, men synen varierar i olika kulturer och är något som är i konstant förändring. Synen på könsroller är starkt bundet till vår föreställning om hur våra roller skall var. Ordet kön anses otillräckligt och har till stor del ersatts av ordet genus. Kön ses som ganska liktydigt med det biologiska och sexuella, medan genus definieras som det socialt och kulturellt formade könet.

Hälsa och sjukdom i olika kulturer
Nyckelord; hälsa, screening och medikalisering.

Hälsa
Världshälsoorganisationen, WHO definition av hälsa är; så stort välbefinnande som möjligt hos den enskilde individen, vad det gäller psykiskt, fysiskt och socialt, bortom någon känsla av sjukdom. Hälsa är något som är svårt att precisera, då det är så olika från individ till individ. Det som är god hälsa för mig, är i sin natur inte det för någon annan.

Screening och medikalisering
Är man frisk och genomgår en rutinmässig hälsokontroll och upptäcker at man har exempelvis cancer så har man gått igenom en screening. Screening kan vara bra då man tidigt kan upptäcka sjukdomar och behandla den, men risker ä att i värsta fall kan bli fel diagnostiserad. Det kan också hända att upptäckten av någon sjukdom missas och som i sin tur leda till en känsla av falsk trygghet. Ibland blir man sjuk utan att veta orsak som tillexempel stress, håravfall impotens och så vidare. Då man inte kan ställa diagnos men kan behandla medicinskt så kalls detta för medikalisering, i folkmun kalls detta stundom för diagnossjukan.

Normalitet, medicinsk antropologi och den psykosomatiska modellen
Med normalitet menas det som anses normal. Men det är ett luddigt begrepp då det som ses som normalt i Sverige ses kanske inte som det i exempelvis Peru. Det är inte minst kulturen som påverkar oss, hur vi se på hälsa och sjukdom, och det påverkar oss även hur vi utför vård insatser i olika skeden. I samband med inflyttningen av människor så har också synen på sjukdom förändrats. I takt med det så har intresset för medicinsk antropologi ökat. Medicinsk antropologi är en gren av social antropologi. Som medicinsk antropolog inriktar man sig bland annat på saker som utvecklandet av system av medicinsk kunskap och hälsovård, förhållanden mellan patient och läkare, samspelen mellan biologiska, miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsa och sjukdom på både individ- och samhällsnivå.

Då man inte kan hitta någon biomedicinsk förklaring på sjukdom så använder man sig an den psykosomatiska modellen. Man menar att exempelvis stress, förlust av anhöriga eller andra psykiska påfrestningar som utlöser en livskris och kan i sin tur utlösa fysiska sjukdomar. Psykosomatiska åkommor drabbar alltså både kropp och själ, psyke= själ, och soma= kropp.

Äldre i olika kulturer
Sverige är ett land där äldre i regel omges av omsorg från samhället. De anhöriga har överlämnat vård och omsorgsarbetet till kommunen. Det är en del av den svenska välfärden, både på gott och ont. I andra kulturer har man ofta en annan syn på äldre, och det är vanligt att de gamla vårdas av släktingar i hemmet. Synen på döden är också olika beroende på vart man kommer. Unga människor i dag i Sverige har kanske aldrig kommit i kontakt med döden, medan människor i andra kulturer ser döden som något självklart och naturligt i sin närhet. Enlig motion från riksdagen menar man att det är en myt att invandrare mer än svenskfödda vill vårda sina äldre, och att det mer handlar om att det inte funnits valmöjligheter i hemlandet.

För att förstå skillnader och likheter mellan individen och gruppen så måste vi respektera varandra för den man är. I mötet med människor är respekt för individen viktigt. Att personen kommer från ett annat land, eller kommer från andra levnadsförhållanden gör skillnader mellan människor. Det är inte alltid givet att man observerar likheterna mellan människor då man påverkas av normer och värderingar och känner sig trygg i sin inre sociala krets.

”Under ytan Finns stora och små Under ytan Finns det skratt och gråt Det finns mycket där som händer Som vi inte kan förstå Men vi hittar alltid svaren Där i botten av oss själva Under ytan"

Filmrecension; William Shakespeare - Romeo och Julia

William Shakespeare - Romeo och Julia
Filmrecension

Om filmen
Den romantiska tragedin Romeo + Juliet är regisserad av Baz Luhrmann och utgiven 1996. Det är än ny tolkning av den klassiska kärlekshistorien om två unga människor och deras omåttliga kärlek till varandra.

Filmens inledning skildrar en fiktiv stad i Amerika, Verona Beach. En nyhetsuppläsare i TV talar om hur stadens gängkrig sprider fasa på gatorna. Värjorna har bytts ut till automatvapen och filmen är full av symboliska tecken, som exempelvis Coca Cola skyltar där det istället står L´amour, eller då Romeos vän tar en tablett som föreställer någon festdrog. Tabletten har ett hjärta med en pil igenom, alltså åter igen en symbol på kärlek.

Scenografin och språket
Replikerna i filmen är näst intill identiska med Shakespeares, och fascinerar med sin kontrats till det moderna bildspelet. Likväl som det fängslar så kan det bli tröttsamt och för invecklat för den unga tittaren.

Kärlek och hat växlar i filmen, och är det stora temat. Att trotsa sina familjer och deras mångåriga hat med kärleken, visar Leonardo DiCaprio och Claire Danes på ett ypperligt sätt i en modern filmatisering av Shakespeares drama. De lyckas skapa ett realistiskt kärleksporträtt av två unga och något naiva ungdomar. Emellanåt upplevs en tomhetskänsla som om något saknas i filmen, men det är svårt att sätta fingret på vad?
Kärlek och död

Julia skall giftas bort, endast 14 år gammal, till den rike och karriärinriktade Paris. Julia som är djupt förälskad i Romeo ser ända utväg i att spela skendöd. Hon tar gift vilket hon får av prästen som tidigare vigt Romeo och Julia. Prästen vigde det unga förälskade paret i hopp om att göra slut på släktfejden.

Eftersom Romeo förvisats ur staden, lyckas han inte få vetskap om Julias skenbortgång. Då han finner Julia tillsynes död, ser han ingen annan utväg än att också möta slutet. När han dricker det dödande giftet vaknar Julia och hon ser ingen annan lösning än att skjuta sig med en pistol. Kärleken blir tillslut deras död, och historien slutar med att släkterna förenas med varandra.

Shakespeare skildrar kärlek ur olika perspektiv. Exempel är ungdomens spontana och intensiva förälskelse, och de vuxnas förnuftiga, genom äktenskap med ekonomisk trygghet och respekt i samhället, där kärleken kan växa fram. Med denna tidlösa skildring av förälskelse ser vi att kärleken är den samma idag som för femhundra år sedan. Hatade släkten förenas genom kärlek; och död är slutet på berättelsen.

Filmen får tre (3) av fem (5) K då den är medryckande men också sövande!
K K K K K