I väntanstid

Tizla och Pedro

Nu är vår lilla Tizla parad med den ståtlige Pedro (Ilja-Mins Pedro Perez) (http://www.ilja-mins.se/) och vi hoppas innerligt att hon är dräktig. Idag är vi på dag 20 i dräktigheten och vi tycker att Tizla ter sig lite annorlunda. Hon är mer tillgiven och tar för sig mer än annars. Hon lägger sig gärna i Sveas, dotterns babynest som ligger på golvet i vardagsrummet.Tizla har till och med lagt sig bredvid Svea vilket inte skett tidigare. Det har jag tolkat som att hon visat stor respekt till mig. Tizla verkar mer än trivas med sin dräktighet. Hon förbryllar nog inte bara oss utan även sig själv. Idag hoppade hon upp på fönsterblecket. Hon såg riktigt förvånad ut,som om hon funderade på om det verkligen var hon som gjort detta dåd. Det brukar Hugo, vår katt, göra när han vill in, inte söta rara Tizla.

Liten blödning

Under kvällen dag 18, fick Tizla en liten blödning. Maya min dotter hittade en liten koagel i Tizlas bädd. Tizla ter sig som innan, har ingen feber eller visar på något annat vis att hon mår dåligt. Vi ringer Distriktsveterinärerna i Afvelsgärde (http://www.distriktsveterinarerna.se/dv/har-finns-vi/hitta-till-oss/lan/blekinge-lan/karlskrona.html).Veterinären Torbjörn Rönning pratar lugnande och råder oss att göra ett ultraljud omkring dag 28. Skulle Tizla bli dålig eller om jag oroar mig för att någonting är fel i dräktigheten så ska vi återkomma direkt. Bra och förtroendeingivande bemötande! Idag mår Tizla bra, hon matvägrar dock men vaktar maten för katten. Vi kommer att göra ett ultraljud oavsett hur Tizla verkar mår för att inte riskera att missa något som vi "tror" oss veta. 

SSTS hundutställning

Vi har även varit på hundutställning i Söderåkra (http://www.ssts-sydost.dinstudio.se/empty_15.html). Det gick bra. Där fanns många fina tibbar. Tizla tävlade i öppenklass med stor konkurrens och slutade med ett Very Good. Domare var Johnny Andersson. Han är noggrann och ger bra och konstruktiv kritik. Vi är nöjda och har fått mersmak på att tävla men nu ligger fokus på Tizla och dräktigheten.

Parning, dräktighet och valpar

En tid framöver ligger fokus på att Tizla förhoppningsvis ska få valpar. Det är många pusselbitar som ska passa för att det ska gå rätt till. Min ambition är att Tizla och valparna ska vara friska och sunda. Jag följer svenska kennelklubbens (SSK) riktlinjer och det är ett nöje att upptäcka allt vad det innebär om. 

Lilla Tizla (Alima s42951/2009)

 Tizla är en tibetansk spaniel. Hon är trefärgad eller vad en del säger black and tan med mycket vitt. Tizla är en liten tibbe (tibetansk spaniel) och väger idag 4.2 kg. Enligt rasstandard ska en tibbe väga mellan 4-7 kg. Dock tycker jag att tibbarna jag mött tenderar att väga mer. Tibetansk spanieln ska vara pigg och alert i sina rörelser och har ofta en värdig hållning. Tibbar kan vara något reserverade mot främlingar dock är inte Tizla det utan snarar oförskämt trevlig och lägger sig gärna på rygg. Jag har tidigare haft brukshundar och tränat en del varddagslydnad. Tizla är artig och vet när hon gör rätt eller fel, dock kan hon inte låta bli att slicka på besökare som har nyinsmorda underben, hon älskar hudlotion. Tizla är ingen hund som jag kan tränar exempelvis ”liggande under gång” med. Tizla är ”sin egen” och skulle känna sig förolämpad om jag tränade med henne på det sättet som mina tidigare hundar rent av älskat.

Ett lite frö av tanke om att ta valpar på Tizla har börjat växa sig allt starkare. Nu är det verklighet. Går allt som det ska kommer Tizlas valpar i mitten av september 2013. Steg för steg tar vi oss vidare.

Förutsättningar för att allt ska fortlöpa

Tizla är i god kondition, avmaskad, vaccinerad och ögonlyst u.a.

Hitta den rätta hanen och göra en provparning på http://kennet.skk.se/avelsdata/. Mycket viktigt för att utesluta inavel eller att det råder avelsstop. Även hanhunden måste vara ögonlyst med u.a. Ögonlysningen har en giltighetsperiod på ett år. Inom rasen är det relativt valigt med navelbråck. Svenska kennelklubben rekommenderar att endast det ena föräldrardjuren har/har haft navelbråck för att minska andelen fall i framtiden. http://www.skk.se/Global/Dokument/RASdokument/RAS-tibetansk-spaniel.pdf?epslanguage=sv

När Tizla mötte honom

Tizla löper och hon är nu på dag 9-10. Vi har lämnat henne till en kennel, hos en hane som tidigare gett fina valpar. Han är lagom stor och passar lilla Tizla. Nu väntar vi på att parningen ska lyckas och man talar om att det ska ske en hängning. Då fastnar hanhunden i tiken. Gärna får det ske några gånger men även om det aldrig uppstår kan Tizla mycket väl bli dräktig. En dräktighet varar omkring 63 dagar räknat från första parningstillfället. 63 dagar är nio veckor.

Vissa tikar blir nedstämda och får matleda under dräktigheten. Tredje veckan in i dräktigheten kan tiken lida av kraftigt illamående och kräkas. Detta beror på den höga halten av progesteron under dräktigheten. Fri tillgång till vatten och ett lugnt bemötande kan kanske hjälpa. 

Foder för en dräktig

Det kan vara bra att ge någon äggula upp till två gånger i veckan. Tyvärr ratar Tizla rå äggula men pannkakor är något av det bästa hon vet. Det är viktigt att tiken får ett anpassat foder som håller hög halt av protein. Tizla äter ett valpfoder som heter Precept. Det fodret är helt fri från spannmål och har ett intressant och ögonbrynshöjande innehåll. http://www.lupus.se/templates/group.asp?GroupGuid=245 Tizla får även fiskleverolja som ett tillskott. 

Till veterinären

Tizla kommer att röntgas under dräktigheten för att vi ska kunna se antal valpar i Tizlas livmoder. Det kan först göras efter 42 dagar i dräktigheten. Innan dess syns inte valparna på röntgen då valparnas skelett inte förkalkats. Genom att röntga henne så är vi medvetna om antalet valpar och kan snabbt agera om något skulle gå snett under valpningen. 

Slut för idag

Det är viktigt att lyfta fram att jag är helt novis vad det gäller allt detta. Min ambition är att göra det riktigt bra. Jag tror på mig själv och på Tizla. Jag tror att detta är början på nått mer!

Nästa gång jag bloggar vet vi nog om Tizla och hennes stilige kavaljer lyckades i parningen. Kanske har vi hunnit påbörja bygget av vår valplåda och om vi ska ansöka om ett kennelnamn. Jag har några riktigt bra förslag som passar oss och våra värderingar.   

Diabetes mellitus - Diabetes typ 2

En livsförändring - Diabetes mellitus
Att drabbas av en kronisk sjukdom och acceptera den är en process som tar olika lång tid beroende på personens tidigare erfarenheter och livsstil och är därför unik för varje person. För personen kan det största problemet vara att behöva börja med medicinering. Att drabbas av diabetes mellitus är för varje enskild individ en avgörande livsförändring och kräver insikt om sjukdomen för att förutsättningar ska kunna ges i att själv få kontroll på sin livssituation. Sjuksköterskans roll är att vägleda, informera och stötta. Sjuksköterskan skall vara lyhörd för vilken egenvårdskapacitet den enskilde individen har menar Jahren Kristoffersen (2001). Med hjälp av vägledning av sjuksköterskan lär sig personen att känna igen kroppens signaler och får en förståelse för hur blodsockernivån i blodet kan skada kroppen, såväl när det är för lågt som för högt. (Jahren Kristoffersen, 2001).

Enligt Jahren Kristoffersen (2001) skall sjuksköterska vägleda individen och få denne att känna att hon eller han själv har ett val av att ändra sin livsstil för att fullfölja sina mål och livsvärden. Enligt Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) måste vikt läggas på att läsa av personens signaler om hur denne mår och hur han eller hon upplever sin livsvärld. Livsvärldperspektivet vill betona människans upplevelser och erfarenheter. Det belyser vikten av att se hela individen och se hur personer upplever sin hälsa eller lidande. Här talas det även om personens välbefinnande och dennes vård. Personer har också olika förutsättningar i livet menar Pellmer och Wramner (2007) då det beskriver människans copingstil vilket är medfödda egenskaper, och copingstrategi som är förvärvade egenskaper. De menar att personen har olika förutsättningar för hur de möter och hanterar påfrestningar i livet. (Jahren Kristoffersen, 2001). (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). (Pellmer & Wramner, 2007).

Ericson och Ericson (2002) förklarar att kraven på patienten är stora och att egenvård har en central betydelse. Detta kan för personen vara både ångestladdat och upplevelsen av att känna sig ensam kan vara stor. Oron kan vara stor och det är sjuksköterskans uppgift att ge stöd och berömma, inte tillrättavisa eller förebrå. Som nämnt tidigare så kan patientens värsta fasa vara att ta insulin själv. I sådana situationer måste sjuksköterskan motivera och verka som stöttpelare både vid med- och motgångar. Målet är att personen själv skall klara av sin diabetes både vad det gäller medicinering men även ansvar över kost och motion. Sjuksköterskans har till uppgift att få individen till förståelse för sjukdomen, att han eller hon kan hantera sin sjukdom och att personen känner mening i livet. Hultgren (2002) förklarar begreppet KASAM (känsla av sammanhang) där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är väsentliga. Sjuksköterska ska enligt KASAM stärka individens positiva tankar. Om personen med diabetes mellitus får insikt om sin sjukdom, kan hantera den och upplever meningsfullhet i vardagen har sjuksköterskan arbetat utifrån detta synsätt. Detta är en salutogen värdegrund där fokus läggs på det bra och det friska. (Ericson & Ericson, 2002). (Hultgren, 2002).

Komplikationer av ett långvarigt, högt blodsocker
Enligt Ericson och Ericson (2002) finns en rad symtom som särskilt bör vara medveten om. Bland annat är det ökad törstkänsla och stor urinmängd vilket indikerar på ett högt blodsocker. Ett ständigt högt blodsocker är mycket skadligt för all vävnad i kroppen. (Ericson & Ericson, 2002).

En obehandlad eller en misskött diabetes mellitus kan orsaka ett flertal komplicerade tillstånd. Framförallt blir kärlen drabbade av ett högt blodsocker. Kärlens endotel är inte beroende av insulin, vilket medför att glukos kan passera utan hjälp av insulin. Det kan resultera till att artärerna blir förtjockade och förlorar sin spänst. Det kan i sin tur orsaka en skada på hjärna, hjärtats kranskärl, njurarna och de nedre extremiteternas kärl. Enligt Ericson och Ericson (2002) kallas skador på kroppens stora artärer för makroangiopati. Skador som uppkommer i aterioler, kapillärer eller venoler heter mikroangiopati. Sådana skador ser främst på ögon, nerver, hud och njurar. Diabetiker erbjuds regelbunden kontroll av sina ögon viket sker på ögonklinik bland annat på grund av näthinneförändringar i ögonen. Fotvård är kostnadsfritt för alla diabetiker då dessa personer ingår som riskgrupp av utveckling av bensår på grund av nedsatt blodcirkulation och känsel i fötterna. Känselnedsättningen är orsakad av att de insulinberoende cellerna i kroppen skadats av ett långvarigt högt blodsocker. Resultatet av en hög nivå av glukos i cellerna är att glukos omvandlas till sobitol. Sobitol verkar toxiskt på cellerna och skadar nervcellerna. (Ericson & Ericson, 2002).

När årskontroll utförs vid besök hos sjuksköterskan kontrolleras känseln i fötterna, metoden kallas monofilament där sjuksköterskan kontrollerar känsel på och under stortå samt lilltå. Dopplerundersökning utförs för att undersöka blodcirkulationen i underbenen förklarar Björkman och Karlsson (2006). Blodtryck, vikt, midjemått, blodsocker samt HbA1c kontrolleras också. Enligt Bjurväng, Gehle och Åkesson (2000) är HbA1c ett snittvärde på blodsockret under en period av tre månader, den tid det tar för de röda blodkropparna att nybildas. Metoden är tillförlitlig då glukos binder sig till de röda blodkropparna. (Björkman & Karlsson, 2006). (Bjurväng, Gehle & Åkesson, 2000).

Livsstil – kost och motion
Personen kan beskriver att hon/han alltid varit aktiv men att de senaste åren blivit mer inaktiva. Enligt Almås och Kondrup (2006) har de personer som lider av fetma en öka risk för att drabbas av diabetes mellitus, typ 2. Att personen kommer till insikt med vad kost och motion är en viktig del i processen och även hur medicinering samspelar med detta. Är andra i familjen också drabbade av diabetes mellitus ökar behov av livsstilsförändring för hela familjen. Här är sjuksköterskans roll mycket betydande då människors livsmönster är hårt präglat och nya vanor och rutiner måste naturligt arbetas fram. Enligt Orvik, Johansen, Gullestad och Birkeland (2006) upplever anhöriga att de inte fått den utbildning och det stöd som de hade önskat när deras make eller maka drabbas av diabetes mellitus. Som sjuksköterska bör man vara uppmärksam för intresset av information och utbildning av sjukdomen för att de anhöriga skall känna delaktighet och meningsfullhet. Sjukdomen är något som påverkar hela familjen och sjuksköteskans roll är att ge bästa möjliga vård och förutsättningar för personen men diabetes mellitus och dennes närmaste. (Almås & Kondrup, 2006). (Orvik, Johansen, Gullestad & Birkeland, 2006).

Det är nödvändigt för personen att få förståelse för vad som innehåller socker, vad som är sunda matvanor och vad det finns för alternativ. Återigen är det sjuksköterskans roll att vägleda och informera. Det är personen själv som ska vilja leva ett sundare liv och själv sträva efter att utforma nya levnadsmönster menar Jahren Kristoffersen (2001). Sjuksköterskan har till uppgift är att kartlägga personens matvanor. Uppmuntra sunda val av livsmedel och informera om vad som ger en stabil blodsockernivå. Det är viktigt att hålla en stabil blodsockernivå för att få personen att leva ett så gott liv som möjligt. Detta går att påverka genom god kosthållning och motion. (Jahren Kristoffersen, 2001).

En fiberrik kost med rätt kolhydrater och fettbalans gynnar blodsockernivån förklarar Ericson och Ericson (2002). Vidare förklaras att en sådan kost passerar kroppen långsammare genom att tarmsystemet får arbeta mer. Detta gör att risken för plötsliga blodsockerstegringar minska. Stärkelserik kost ger ett mer oregelbundet upptag och blodsockret stiger då det innehåller betydligt mer kolhydrater. För att leda och uppmuntra personen till att själv vilja motionera är det viktig att hitta aktiviteter som passar den enskilde individen. Därför måste sjuksköterska få insikt i vad personen har för intresse, vilken aktivitetsnivå som personen ifråga är kapabel till att utföra. Sjuksköterskan och patienten måste tillsammans finna aktiviteter som är möjliga att uppnå. Exempelvis kan en timmes promenad, två gånger i veckan vara ett första mål. Detta kan sedan utvecklas till fler tillfällen under veckan. Cykling är något som passar många målgrupper då det inte belastar kroppens leder så hårt. De som inte vill eller kan cykla utomhus rekommenderas att cykla på träningscykel. Vad det gäller cykling så gäller samma sak med utökning av tid. En timmes motion fem dagar i veckan är det som rekommenderas enligt Pellmer och Wramner (2007). (Ericson & Ericson, 2002). (Pellmer & Wramner, 2007).

Relationen mellan fetma och diabetes typ 2 är stor och vikten av information om livsmedels fettinnehåll är betydande. Ericson och Ericson (2002) poängterar att kostens innehåll av fett inte bör överstiga 30 procent varav 10 procent inte bör vara mättat fett. Personen bör ha kunskap om vad som är enkelomättat, mättat och fleromättat fett. Hänsyn måste tas till vad personen är förmögen att förstå, vilket ständigt är en balansgång för sjuksköterskan att bedöma. (Ericson & Ericson, 2002).

Motion har en betydande roll i förbränningen av blodsocker. Socker omvandlas till energi i kroppen och måste förbrukas. Således förklarar Ericson och Ericson (2002) att fysisk aktivitet resulterar till en sänkning av blodsockernivån. Då insulin deltar i nedbrytningen av socker i kroppen är det viktigt att personen får kunskap på en individanpassad nivå för att förstå sambanden. Det är betydelsefullt för sjuksköterskan att avgöra vilken nivå personen klarar av för att få optimal behandling och kunna vara delaktig i sin livssituation menar Almås och Kondrup (2006). I vissa fall kan motivationen höjas med hjälp av fysisk aktivitet på recept förklarar Hultgren (2002). Personer med sjukdom såsom diabetes mellitus kan få en ökad livskvalité då fysisk aktivitet har en terapeutisk effekt. Vid användning av fysisk aktivitet på recept arbetar sjuksköterskan systematiskt genom att först skriva en ordination och motivera genom samtal där planering för uppföljning även sker. Som sjuksköterska är strävan att uppnå en hög compliance, vilket Arlebrink (2006) beskriver att det är personens förmåga till att delta i sin behandling av sjukdomen, alltså ett samspel mellan personen i fråga och sjuksköterskan. Det är individens följsamhet i förhållande till information och behandling i relationen med sjuksköterskan. (Ericson & Ericson, 2002). (Almås & Kondrup, 2006). (Hultgren, 2002). (Arlebrink, 2006).

Den enskilde och den stora massan
Samhället har till uppgift att öka välbefinnandet i den stora massan. Enligt Pellmer och Wramner (2007) är detta en process där fokus ligger sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Arbetet läggs på olika nivåer, såväl lokalt hälsoarbete som regionalt och globalt. Det slutliga målet är att få människor att må bättre genom kunskap men även genom delaktighet.

Genom att informera om vad som ökar risken för att drabbas av diabetes mellitus stärker det människors kunskap och då även förmåga till att förebygga uppkomst. Det är lika viktigt att informera och öka kunskap om vad som är nyttigt och hälsosamt som vad som inte är det. Insatser läggs bland annat på ökad kunskap inte minst vad det gäller kost och motion. Redan i skolan får barn information om vad som är hälsosam kost och vikten av att röra sig. Folkhälsofrämjande insatser är inte ett preventionsarbete endast för diabetes utan även ett arbete för att öka människors kunskap och strävan mot ett sundare liv. (Pellmer & Wramner, 2007).

Då man talar om arenaperspektivet menar Pellmer och Wramner (2007) att bland annat skolor, arbetsplatser och städer kan verka som hälsofrämjande arenor och vara utgångslägen för att motverka skador och sjukdomar. För att ett förebyggande arbete skall var hållbart behövs strategier gör en långvarig och följsam utveckling. Roumen, Blaak, och Corpeleijn (2009) beskriver ett folkhälsoprogram som är utformat för att förebygga uppkomsten av diabetes mellitus. Stor vikt ligger på att kartlägga vem som är högriskpersoner såsom personer med hereditet, fetma eller har en ökad känslighet för glukos. Vidare betonar Roumen, Blaak, och Corpeleijn (2009) vikten av en sund livsstil där kost och motion är två grundläggande delar för att förebygga utveckling av en glukosintolerans eller diabetes mellitus. Fokus ställdes även på betydelsen av att gå ner i vikt för personer som lider av fetma. En viktnedgång reducerar kraftigt risken med att drabbas av diabetes mellitus senare i livet för den enskilde individen. Sambandet med förebyggande insatser och samhällsekonomisk vinst är något som ständigt skall bejakas. Då förebyggande insatser gynnar hela befolkningen och det i sin tur hjälper den enskilde individen till ett friskare liv. Den centrala punkten ligger främst i att gynna människors livsstil för att motverka uppkomst av diabetes mellitus menar Roumen, Blaak, och Corpeleijn, (2009). (Pellmer & Wramner, 2007). (Roumen, Blaak, & Corpeleijn, 2009).

Etiska teorier i vården
Personen möter sjukvården som ett oskrivet blad, där kunskap om sin sjukdom var obefintlig. Samspelet och relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan är något som växt med tiden. Enligt Orvik, Johansen, Gullestad och Birkeland (2006) bör anhöriga få en ökad delaktighet när det gäller information och kunskap. Det är sjuksköterskans uppgift att se hela omvårdnaden ur ett holistiskt perspektiv för att uppnå bästa möjliga vård och omvårdnad. Det krävs god kunskap för sjuksköterskan vad det gäller etik. Att medvetet kunna dra slutsatser för hur hon eller han ska handlar i olika situationer och vilken etisk teori som lämpar sig bäst i situationen. Det är nödvändigt för att kunna utforma en bra relation sinsemellan. Rydberg (2003) beskriver de olika teorierna såsom konsekvensetik, pliktetik, sinnelagsetik eller situationsetik. (Orvik, Johansen, Gullestad & Birkeland, 2006). (Rydberg, 2003).

När det handlar om konsekvensetik är resultatet av handlingen viktigast. Exempel på detta kan vara att sjuksköterska informerar patienten om risker med att äta rent socker. Detta leder i sin tur till att patienten undvika att äta rent socker för att bevara ett stabilt blodsocker. Här har både sjuksköterskan och patienten utgått från konsekvensetiken.

Ur ett pliktetisktperspektiv är handlingen i sig viktigast. Rydberg (2003) beskriver att filosofen Immanuel Kant menade att de regler som man är moraliskt förpliktigad att lyda, måste vara sådana att de får personen att handla ovillkorligt. Sådana regler kallas kategoriska och gäller under alla förhållanden utan hänsyn till följd eller villkor av handlingen och skulle kunna upphöjas till allmän lag. När sjuksköterska handlar utifrån denna teori har hon eller han således ingen avsikt med sin handling annat än att följa det regler, riktlinjer och den kunskap som sjuksköterskan har i egenskap av sitt yrke.

Sinnelagsetiken speglar avsikten med handlingen och påminner om pliktetiken men skillnaden är att när människans sinnelag så handlar vi medvetet samtidigt som vi har en vilja i att göra det. Här talar man om den gyllene regel som beskriver att människor ska vara mot andra såsom denne själv vill bli behandlad.

Situationsetiken fokuserar på sjuksköterskans förmåga att fatta beslut. Exempel på detta kan vara att sjuksköterskan väljer att mäta blodsockernivån trots att det inte var inplanerat inför besöket. Sjuksköterskan väljer att utföra handlingen då personen oroar sig över sitt aktuella värde vilket är en handling som är anpassad till nuet och till förhållandet precis i den situationen.

Ingen av de etiska teorierna är bättre eller har ett större värde än någon annan men det är som sjuksköterska viktigt att vara medveten om de olika etiska teorierna för att på bästa sätt möta den enskilde personen. Teorierna kan stärka sjuksköterskans förmåga till att fatta beslut och värka som stöd vid samtal med patienten. (Rydberg, 2003).

Inte sjukdomen utan människan
Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för personens egna tankar och bevara dennes autonomi, alltså dess själbestämmande rätt. Det går inte att tvinga någon till en handling för att uppnå bra resultat. Det är på det sättet sjuksköterskan roll att bejaka personens eget intresse för ett bättre välmående menar Pellmer och Wramner (2002). Det är följaktligen viktigt att som sjuksköterska ständigt vara öppen för personens egna önskningar och agera som ett verktyg för att hjälpa den enskilde individen till att uppleva kvalitet och mening. Det är inte sjukdomen sjuksköterskan möter utan en unik person med egna upplevelser och referenser från livet. Det är därför viktigt att sjuksköterskan reflekterar över sina egna tankar och värderingar i mötet med varje människa för att möta dennes behov och önskningar. (Pellmer & Wramner, 2002).

Referenser
A., Bjurväng, A., Rehle H., & Åkesson, U. (2000). Klinisk kemi och klinisk fysiologi (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Almås, H., & Kondrup, J. (2006). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber

Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik – teori och praktik (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Björkman, E., & Karlsson, K. (2007). Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur

Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., B-O., Sunerud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Hultgren, S. (2009. Folkhälsokunskap. Stockholm. Bonniers

Jahren Kristoffersen, N. (2001). Allmän omvårdnad. Stockholm: Liber

Orvik, E., Johansen, OE., Gullestad, L., & Birkeland, KI. (2006). Health-related quality of life in patients with type 2 diabetes compared to their spouses. Eur Diabetes Nursing Vol. 3(1): 21–26.

Pellmer, K., & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap (2 uppl.). Stockholm: Liber

Roumen, C., Blaak E., & Corpeleijn, E. (2009). Lifestyle intervention for prevention of diabetes: determinants of success for future implementation. Nutrition Reviews. Vol. 67(3):132–146

Rydberg, L. (2003). Etik och livsfrågor (3 uppl.). Stockholm: Bonniers

Infektion, inflammation, cirkulation

Infektion
Enligt Ericson, E., Ericson, T. (2009) är en infektion ett sjukligt tillstånd i kroppen som orsakas av mikroorganismer som tillexempel bakterier, virus eller svampar. De tränger in i kroppens yttre ospecifika försvar (medfödda) vilket leder till en förökning av mikroorganismer i vävnaden samt ett immunologiskt svar från kroppen genom de inre ospecifika försvaret. Vid alla infektioner finns det minst två faktorer av betydelse, dels de angripande mikrobernas aggressivitet (virulens) och dels den angripna värdorganismens motståndskraft. Symptomen för en infektion kan variera beroende på vilken organism som attackerat kroppen.

När smittämnet väl är i kroppen börjar det att föröka sig. Det är detta som brukar kallas för inkubationstid. Gillå, U. (2005) menar att inkubationstid är den tid som går från smittotillfället till dess att sjukdomen bryter ut. Det är med andra ord den tid under vilken mikroorganismerna förbereder sitt angrepp genom att föröka sig. För virus är den varierar inkubationstiden från dagar till veckor. Under denna tid märker den som blivit smittad inte några symtom på infektion, men kan smitta andra människor.

Fortsättningsvis skriver Ericson, E., et al, (2009) att det först är när smittämnena sprids och då orsakar skada på närliggande vävnader. I samband med det upplevs symtom på att man har en infektion. Tidiga symtom på en infektion är allmänna och innefattar huvudvärk, feber och sjukdomskänsla. Allt eftersom infektionen utvecklas innefattar även symtom som smärta, svullnad och obehag där infektionen har sitt fäste.
Infektion på olika sätt
Infektion kan uppträda på olika sätt. Akut infektion utvecklas snabbt och har vanligtvis ett lika snabbt upphörande. Däremot om den akuta infektionen samtidigt är mycket kraftig som exempelvis vid sepsis (se nedan) kan förloppet bli förödande om inte åtgärder snabbt vidtas förklarar Grålund, B(2009-2010). Karolinska institutet förklarar skillnaden mellan akut- och kronisk infektion utvecklas sakta och är aktiv under en längre period. Exempel på kronisk infektion är tuberkulos och syfilis. Om en akut infektion inte diagnostiseras och behandlas rätt kan den utvecklas till en kronisk infektion. Sekundär infektion utvecklas som en komplikation av en ursprunglig infektion, alltså en ny infektion i en redan infekterad vävnad. Orsakas ofta av en annan organism än den primära infektionen står det på Fass hemsida, (www.fass.se). Lokal infektion finns på ett specifikt ställe på kroppen menar Gillå, U. (2005). Exempel på lokal infektion är ögoninfektion. Systemiska infektioner är ytterligare ett begrepp, och denna infektions typ ses i blodet och återfinns därmed i hela kroppen. Ett exempel på en systemisk infektion är mässling.
Infektion och kroppens försvar
Ericson, E., et al. (2009) förklarar att de celler som har förmåga att ”äta upp” de infekterade cellerna kallas fagocyter och är ett slags vita blodkroppar. Fagocyts är en av kroppens försvarsmekanismer. Sand, O., Sjaastad, Öystein, V., Haug, E., Bjålie, J., G. (2007) redogör för vad som sker om bakterie kommit in i kroppen, exempelvis via ett öppet sår och en infektion uppstår. Det som kan ske då är att en inflammation bildas. Vad som händer vid en inflammation är att direkt när de främmande organismerna upptäcks i kroppen så attackeras de av så kallade makrofager. Dessa makrofager är under normala förhållanden ganska stillsamma, men vid en infektion bildas cytokiner (kemiska protein-budbärare). Cytokinernas uppgift är bland annat att stimulera makrofagernas rörelse så de kan attackera de främmande organismerna. Man kan dock inte säga att dessa är ett effektivt försvar då de endast försvarar under första timmen.

Vid en inflammation frisätts histaminer som vidgar kroppens arterioler i den inflammerade vävnaden. Det är även dessa som är huvudansvarig för de vanligaste symptomen. Frisättningen leder till ökat blodflöde, vilket förklarar flertalet av de karakteristiska tecknen för en inflammation, däribland rodnad och värme. Fortsättningsvis vidgas endotelcellerna i kapillärerna vilket leder till att mer plasmaproteiner läcker ut i vävnadsvätskan. Detta är dock enbart positivt då flera av dessa har stor betydelse för försvaret då det ger ett ökat tryck i vävnaden. Detta leder till att svullnad uppstår.

Tack vare att det sker en ökad genomblödning och därmed genomsläpplighet i kapillärerna anländer efter ungefär en timme vita blodkroppar till den infekterade vävnaden. På så vis kan en effektiv bekämpning av de främmande organismerna påbörjas.

Ett par timmar efter det första angreppet så ökar mängden vita blodkroppar i blodet med upp till 4- 5 gånger så mycket som det normala. Detta beror på att de tidigare nämnda cytokinerna transporteras med blodet till benmärgen där de i sin tur bidrar till frisläppandet av de vita blodkropparna. Förutom detta så stimulerar de även nybildandet av vita blodkroppar.
Dessa vita blodkroppar kommer senare att stå för det huvudsakliga bekämpningsarbetet, via makrofager som ”käkar upp” de främmande organismerna, alltså är det makrofagerna som är huvudansvariga för fagocytosen.

En inflammatorisk reaktion syftar till att isolera och eliminera den skadliga påverkan och förbereda för vävnadsläkning. De flesta skadade cellerna kan ersättas med nya och friska celler men vid en allvarlig skada kan ärrvävnad bildas.
Svåra infektioner som leder till sepsis och/eller chocktillstånd
Sepsis är en allvarlig infektion som beror på att bakterier kommit in i blodet. Feber och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom förklarar Ericson, E., et al. (2009). I svårare fall kan blodtryck, njurfunktion, medvetandegrad och andning påverkas förklarar professor Hagberg, L. (www.internetmedicin.se). Personer med nedsatt immunförsvar kan vara extra känsliga och utveckla blodförgiftning (sepsis) lättare än andra.

Om man får en mycket svår infektion orsakad av bakterier frigörs giftiga ämnen i blodet. En rad reaktioner sätts igång och många av kroppens funktioner påverkas. Till en början ökar blodcirkulationen. Blodkärlen vidgas vilket leder till sänkning av blodtrycket. Huden blir röd och varm. Samtidigt försämras blodflödet till många av de inre organen. Det leder i sin tur till att de får mindre syre. Det bildas mindre urin och medvetandet sänks. På grund av detta släpper blodkärlen igenom vätska till vävnaden och ödem uppstår. Organen fungerar allt sämre och hjärtat börjar svikta och slutligen kan personen gå in i chock.
Exempel på virusinfektion
På 1177, (www.1177.se) förklaras att herpesvirus går in i kroppen genom munslemhinnan och sår på huden där de infekterar och skadar cellerna. Skadorna som viruset orsakar bildar blåsor och rodnad på huden samt att det ömmar. Vanligtvis kan det ta ett par dagar eller till ett par veckor från det att man blivit smittad till att man börjar märka symtomen.
Efter att man har haft ett utbrott av herpesvirus försvinner de inte utan förflyttar sig från huden till nervceller som är närliggande till ryggmärgen där de lägger sig i ett vilande stadium. Det behöver inte utlösas på nytt, men det kan bli ett nytt utbrott om man t.ex. får lunginflammation eller influensa. Det kan även utlösas om man utsätter sig för stark sol, stress eller menstruation.

Herpesviruset angriper cellen genom att aktivera vissa gener som gör att cellen producerar en sockerstruktur på sin yta. Dessa sockermolekyler binder sig sedan till mottagarmolekyler på de celler som bildar blodkärlets inre vägg, så att den virusinfekterade cellen kan tränga ut i vävnaden. Herpesviruset lurar alltså en cell att bilda en sockerstruktur som fungerar som en adresslapp som ger information om vart cellen ska ta vägen.
Inflammation
Inflammation kan vara en respons på en infektion. Det är en försvarsreaktion som hör till det ospecifika immunförsvaret, alltså det medfödda förklarar Ericson, E., et al. (2009). De vanligaste symptomen på inflammation är rodnad, svullnad, värme, feber och smärta. Funktionen med en inflammation är att oskadliggöra främmande organismer men även röja undan skadad vävnad och cellrester.
Tecken på inflammation
Gillå, U.(2005) förklarar att kroppen svarar då en infektion uppstått i kroppen med inflammation. Detta leder till ökad blodtillströmning och ger leukocyterna möjlighet att tränga in i det infekterade området. Nedan visas typiska symtom vid inflammation:

Rodnad (rubor)
Svullnad (tumor)
Värme (calor)
Smärta (dolor)
Nedsatt funktion (functio laesa)
Akut eller kronisk inflammation
Inflammation är antingen akut inflammation eller kronisk inflammation. Gillå, U. (2005) förklarar att den akuta inflammationen förekommer tidigare än den kroniska inflammationen, men behöver inte utvecklas till en kronisk inflammation. Patologiska situationer är sammankopplade till kronisk inflammation. Exempel är reumatoid artrit vilket är en kronisk inflammation som sätter sig på kroppens leder.
Cirkulationen
Cirkulationen fungerar både som en del i läkningsprocessen men kan också sprida bakterier vidare till andra organ. Då cirkulationen är inblandad i infektionsutveckling kan det även uppstå förödande komplikationer då bakterier går över i blodbanan, så som sepsis eller till och med att patienten går in i chocktillstånd.

Under överhuden (epidermis) finns ett fint nät av kapillärer vilket skapar gynnsamma förutsättningar för kroppens immunsystem att nå fram till infektionen och om möjligt oskadliggöra den skriver Ericson, E., et al. (2009). Detta leder även till att bakterier har möjlighet att ta sig över till blodbanan och sprida infektionen vidare. Obalans i den kapillära cirkulationen gynnar uppkomsten av infektion. Exempel på det är diabetes mellitus. Långvarigt tryck mot en kroppsdel kan utvecklas till trycksår, vilket i sin tur kan leda till infektion. Bensår är även det en reaktion av att cirkulationen försämrats på de nedre extremiteterna. Detta är relativt vanligt hos äldre och hos personer, och hos yngre som diabetes mellitus komplikation. Orsaker kan vara nedsatt funktion av den arteriella cirkulationen, nervskador, otillräckligt flöde i venerna (främst underbenen) och embolier i små kärl (mikroangiopati).
Cirkulationen och sårläkning
Vid sårinfektioner sker läkningsprocessen i tre faser, inflammationsfas, granulationsfas och maturationsfas. Det är endast cirkulationens påverkan som tas upp i detta stycke.

Under inflammationsfasen deltar cirkulationen i läkningen genom att blodkärlen vidgas och deras genomträngningsförmåga ökar så att kroppens försvar lättare kan nå fram till sårområdet. I detta skede visar såret tecken på inflammation.Under granulationsfasen är det viktigt att cirkulationen kring såret är god då tillförsel av näringsämnen är en förutsättning för god sårläkning.
Referenslista
Gillå, U. (2005). Medicinsk Grundkurs. Stockholm: Bonniers.

Gårdlund, B.(2009-2010) Akuta svåra infektioner – initial behandling, Apoteket, Läkemedelsboken. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset.

Ericson, E., Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber.

Fass. Se, källa till kunskap om läkemedel. http://www.fass.se/LIF/lakarbok/ordlista.jsp?doSearch=S. (2010-02-10).

Internetmedicin. Hagberg, L. (2009-03-23). http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=109. (2010-02-10).

Karolinska institutet. Hermansson, J. (2008-08-25). http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=1967&a=3715&l=sv(2010-02-10).

Medical Link 3W AB. Herpesvirus lurar cellen att vandra genom kroppen.(2007-10-09). http://www.medicallink.se/News/showNews.cfm?newsID=3108. (2010-02-10).

Råd om vård på webb och telefon, 1177.(2007-11-01), http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=25884. (2010-02-10).

Sand, O., Sjaastad, Öystein, V., Haug, E., Bjålie, J., G. (2007). Människokroppen – Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber.

(Detta är ett grupparbete.)

Redo för tjejkväll!

Så är alla tentor klara för en tid, phu..så skönt..lyssnar på Spotify; Donkeyboy! Ambitions, en "laddalåt" som en vän tipsade om igår..! Har hunnit gå runt Trossö under förmiddagen, så har en trött hund i famnen. Ska träffa vänner i kväll och vidare till Fox and Anchor på karaoke. Måste hinna extraknäcka som frisör vilket jag lovat i över en månad. I utbyte får jag massage, vilket min kropp verkligen är i behov av. :-D Så i kväll är min hjärna tom, mina ben tränade och min kropp mjuk som gelé.

Härlig syn!

Vanliga pluggdagar på Waynes Coffee i Karlskrona

Så äntligen hemma efter en pluggdag på Waynes med mina kära vänner. Kan vi inte alla dessa sjukdomar nu efter evigt tragglade dag efter dag? Tittar ibland förbryllat på de andra när det pratar om allt, som om de aldrig gjort annat...rabblar som ett rinnande vatten. Tror verkligen vi blir riktigt bra sjuksköterskor med tiden...tack Uzay på Waynes! :-D

Tenta på torsdag, sen "efter tenta träff" med tapas, vin och kanske ut en stund?! Det blir en riktig rolig avslutning på alla dessa intensiva veckor....och det ska bli skönt att få några pluggfria dagar. Ska passa på att träffa söta fina Anna, som jag har längtat efter så!!!

Blogga om att blogga

Fick kalla fötter av tanken på att jag skriver "dagbok" öppet inför hela världen. Ja, världen! Med google translate, kan alla läsa! Nja, eller nästan meningsbyggnaden kan bli si sådär ju, men ändå, vilken grej!

Tänk vad jag slet min lillebror i håret när jag hittade honom nerkrypen bakom soffan läsande i min dagbok, och NU, nu skriver jag för Alla. Iof så är det kanske inte så mycket hemlig kärlek och vänskaps intriger jag skriver om nu. Eller kanske ska jag börja??? För vem vet egentligen vem jag är, och vem bryr sig? Alla bloggar ju!